Gotlands län

Gotska Sandöns nationalpark och naturreservat i Gotlands län

Gotlands län har 163 naturreservat och en nationalpark. Kalksten från ett tropiskt urhav formar klintar, karst, alvar och raukar, medan vind och vågor fortsätter att bygga om stränder och sandöar.

Ett tropiskt rev blev kalkö

Gotlands lager av kalksten, märgel och revkalk bildades i ett varmt hav under silurtiden för mer än fyrahundra miljoner år sedan. Fossila rev står ofta emot vittring bättre än omgivande lager och har blivit klintar och raukar. Vatten löser samtidigt upp den sprickrika kalkstenen och skapar karst med grottor, slukhål och underjordiska vägar för grundvattnet.

Digerhuvud visar havets arbete längs Fårös kust. Landets största sammanhängande raukområde sträcker sig ungefär 3,5 kilometer och innehåller hundratals fristående former. Utanför står de yngsta med fötterna i vattnet och bearbetas fortfarande av vågorna. Innanför följer en låg klint, ett nästan vegetationslöst klapperfält och vindpinad tallskog.

Fågelberg och grund sjö

Stora Karlsö reser sina kalkklintar väster om huvudön. Tusentals sillgrisslor och tordmular häckar där, och ön rymmer över två tredjedelar av Östersjöns häckande sillgrisslor. Ovanför fågelbergen finns alvar och ängar där tusentals orkidéer blommar. Grottor och lämningar visar dessutom att människor har använt ön sedan stenåldern.

Bästeträsk är Gotlands största sjö men bara 4,5 meter djup som mest. Den ligger i ett ovanligt sammanhängande område av barrskog, lövskog, myr, alvar och klapperstrand. Kombinationen av kalk, grunt vatten och stora omgivande naturmarker skapar en gotländsk vildmark där både havsörn och kungsörn förekommer.

En ö byggd av sand

Gotska Sandön har en annan geologisk grund än huvudön. Den ligger på krönet av en lång rygg av morän, grus och sand som avsattes när inlandsisen smälte. Fast berg finns omkring sjuttio meter under ön. De första delarna höjde sig över havet för mellan femtusen och sextusen år sedan, och sedan dess har vågor, strömmar och vind sorterat materialet och byggt strandvallar och vandrande dyner.

Tallskog täcker större delen av nationalparken och vissa träd är omkring femhundra år. I sänkor mellan dynerna växer lövskog, medan långa sandstränder öppnar sig mot havet. Ön nöts bort i sydväst och ändrar ständigt form vid Bredsandsudde. Gotska Sandön, Digerhuvud, Stora Karlsö och Bästeträsk visar därför fyra tider samtidigt: istidens sandrygg, silurhavets rev, dagens vågerosion och levande ekosystem på kalk och sand.

Nationalpark i länet